TYSTA OCH BLYGA BARN
I barngruppen finns barn som tar mindre utrymme i lek och samtal. De kan vara eftertänksamma, försiktiga eller behöva mer tid för att orientera sig i sociala sammanhang. Att observera och lyssna är en viktig kompetens, men att ta mindre plats kan innebära att barnets perspektiv och initiativ lätt hamnar i bakgrunden.
Ett medvetet arbete innebär att reflektera över hur samtalsformer, gruppindelningar och vuxnas respons påverkar vilka röster som hörs. Genom att skapa varierade sätt att delta kan vi bredda möjligheterna för fler barn att få sin röst hörd.
Material för vuxna
PODD
När barn inte tar plats
Hur upptäcker vi barn som är tystlåtna, försiktiga eller blyga? Hur skapar vi trygghet och plats för olika sätt att vara i barngruppen? Nora Karlsson och Pippi Nygård från Sedmigradskys stiftelse i Helsingfors samtalar om lek, relationer, smågrupper och mötet med tystlåtna och försiktiga barn. Finns även på Spotify och Apple Podcasts.
Reflektionsfrågor för podden
Börja gärna med egen reflektion innan ni diskuterar frågorna tillsammans i arbetslaget. Utgå från konkreta situationer och vardagliga möten. Välj de frågor som är mest relevanta för er!
En del frågor kan kännas svåra eller väcka olika tankar och erfarenheter. Syftet är att tillsammans reflektera över situationer, normer och arbetssätt som påverkar barnens vardag. Frågorna kan hjälpa oss att synliggöra våra egna mönster i vardagen, ta tillvara barnens perspektiv och utveckla verksamheten vidare. Längst ner på sidan finns tips på vidare läsning och boktips för barn.
-
Vad fastnade särskilt hos dig i podden?
Kände du igen situationer eller exempel från din egen vardag?
Var det något som fick dig att stanna upp eller tänka efter?
Hur bemöter du barn som är tystlåtna, försiktiga eller blyga?
-
Vilka tankar väckte podden hos oss?
Finns det barn som lätt blir osynliga i stora grupper, den fria leken eller i stressiga situationer? Hur upptäcker vi dem?
Hur märker vi att ett barn vill vara med i lek eller gemenskap men inte riktigt hittar vägen in? Vad kan vi göra?
Hur påverkar våra rutiner, samlingar och lärmiljöer barn som är försiktiga eller tystlåtna?
Hur arbetar vi med smågrupper, lek och relationer?
Hur ser vi skillnaden mellan frivillig ensamhet och ensamhet som barnet egentligen inte önskar?
-
Barnens perspektiv kan synliggöras genom observationer, samtal, lek, dokumentation och vardagliga situationer.
Hur visar barn att de vill vara med i lek eller gemenskap utan att säga det med ord?
Finns det situationer där barn verkar bli osäkra eller dra sig undan?
Vad verkar hjälpa försiktiga eller tystlåtna barn att känna sig trygga och delaktiga?
-
Finns det situationer där vi kunde stöda ett försiktigt eller tystlåtet barn på ett annat sätt?
Hur kan vi skapa fler trygga vägar in i lek, relationer och delaktighet?
Finns det något barnen uttryckte som vi vill ta med oss vidare i vårt arbete?
Vad fungerar redan bra hos oss?
Vad skulle vi vilja utveckla eller förändra?
Vad kunde vara ett första konkret steg i vardagen?
-
Diskutera eller skriv ner:
Vilket område vill vi börja utveckla?
Varför är det område viktigt och vad vill vi uppnå?
Vad fungerar redan bra inom det valda område och vad kan vi bygga vidare på?
Vad behöver vi utveckla eller förändra inom det valda området?
Vad vill vi pröva i vardagen?
Hur märker vi om förändringen fungerar?
När följer vi upp och vem ansvarar för att arbetet går vidare?
Undervisning för barn
BERÄTTELSE
Vackra pärlor
Tette arbetar länge och noggrant med sin pärlplatta, medan Poppe vill göra allting snabbt. När deras olika sätt krockar sätts både tålamod och vänskap på prov, och barnen får fundera över hur man visar hänsyn till varandra.
Instruktioner för arbete med berättelsen
Berättelserna kan läsas digitalt, där bilderna, bildstödet och frågorna klickas fram i takt med läsningen. Alternativt kan hela materialet skrivas ut och användas i samlingen eller i mindre grupper.
Berättelsen har 5 illustrationer. Det finns även gemensamma illustrationer för alla berättelserna (karaktärerna), som pedagogen kan använda för att påminna barnen om vad karaktärerna heter och vilka som är med i dagens berättelse.
Till varje berättelse finns det frågeställningar som underlag för diskussion i barngruppen. Frågorna är uppbyggda så att de går från det konkreta, det som berättelsen handlar om, till det större, till de mer öppna frågorna, som kan upplevas svårare. De inledande frågorna kan med fördel ställas under berättelsens gång, för att försäkra förståelsen hos alla lyssnare. Vissa berättelser har även fördjupande frågor. Tanken är att frågorna på så sätt lätt kan anpassas till barngruppens ålder och förmåga.
Till varje berättelse hör visuellt stöd. De visuella stöden används så att alla barn ska förstå innehållet i sagorna. Pedagogen kan peka på de visuella stöden medan hen läser om det finns behov. Vid diskussionen tillsammans med barnen ska de visuella stöden vara med som ett verktyg för att säkerställa alla barns delaktighet. Låt barnen peka på bilderna om de inte vill uttala sig högt.
Längden på varje session uppskattas till ca 25-40 minuter beroende på barngruppen och hur djupt man önskar gå i diskussionerna.
Ordet “pedagog” används här som en gemensam benämning på alla som jobbar inom småbarnspedagogiken för enkelhetens skull.
Tips
Speglar är bra att ha - så att barnen kan se sig själv och sina känslouttryck då man talar om känslor.
Läser man berättelsen digital så kan man klicka på bilderna för att visa dem större.
VIDARE LÄSNING
Artikel:
Så stöttar du blyga barn i förskolan.
Vi Lärare. Förskolan.
Boktips för personal:
Blyga och försiktiga barn: möta, förstå och vägleda i förskolan
Jenny Jakobsson Lundin
Boktips för barn:
Odd är ett ägg
Lisa AisatoBlygheten
Séverine VidalMoel hatar kalas
Rhianwen RobertsVem är ensam?
Stina Wirsén
Producerat av Moilo, med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska Kulturfonden i samarbete med Helsingfors universitet och Stiftelsen Sedmigradsky. © 2026 Moilo.