Länkar

• DIVa;  Materialbank “Trygg på Dagis”
  Material om vad rasism är, hur den kan ta sig uttryck i daghemsverksamhet, hur personal kan upptäcka och motverka rasism i praktiken. Kan användas som diskussionsunderlag i arbetslag, och som checklista eller vägledning för personalen.
  DIVa

• Att tala med små barn om rasism, etnicitet och hudfärg
  En pdf-guide på svenska som ger konkreta sätt att prata med barn om rasism, etnicitet och hudfärg. Kan fungera som direkt material i verksamheten, t.ex. för att planera samtal med barn eller personalens fortbildning.
  Yhteiset Lapsemme ry

• Rasism i förskolan - Friends (Sverige)
  Förslag på insatser i småbarnspedagogiken för att motverka rasism, normkritiska perspektiv, bemötande och hur man pratar med barn. Bra “checklista + inspirationskälla” för att se över hur er verksamhet fungerar.
  Friends

• Utbildningsstyrelsen, stödmaterial för arbete mot rasism i småbarnspedagogik
  Stödmaterial för småbarnspedagogik, skolor och läroanstalter, med fokus på förebyggande arbete, likabehandling och jämställdhet.
  Opetushallitus Utbildningsstyrelsen

• Rädda Barnen, “Prata om rasism - en vägledning för vuxna” (Sverige)
  Materialet betonar att vuxna behöver skapa trygga samtalsrum där barn kan uttrycka sina frågor och känslor om rasism. Ger konkreta verktyg (samtalskartor, fyra nycklar) för hur sådana samtal kan föras.
  Rädda Barnen

Boktips för barn:

• Du hör inte hit, Beiron
  Annika Härmälä, Maija Hurme

• Guji-Guji
  Chih-Yuan Chen

• Addis afro
  Jali Madi Susso, Felicia Forte

• Superhjälteprinsessan
  Emily Joof, Åsa Gilland

För äldre barn: 

• Min färg, din färg : låt oss prata om rasism, antirasism och självkänsla!
  Laura Henry-Allain, Onyinye Iwu

ORDLISTA från DIVa - Föräldrar för diversitet, Trygg på dagis projektet

• Andrafiering
  Att fram­ställa någon annan som främmande eller "den andra" i förhållande till en själv, t.ex. ut­ifrån etnisk eller religiös grund.

• Antirasism
  Ett erkännande av att rasism existerar och att vi alla är en del av rasismen. Det innebär att proaktivt och medvetet arbeta emot rasistiska handlingar, strukturer, institutioner och organisationer.

• Antisemitism
  Fördomar och hat mot judar.

• Antiromanism
  Fördomar och hat mot romer.

• BIPOC/POC
  Kommer från engelskans Black indigenous Person of Colour/Person of ColourBIPOC lyfter speciellt upp svarta och ursprungsbefolkningar och erkänner att alla POC inte utsätts för lika strukturellt förtryck.  Kom ihåg att begrepp inte är universella och ständigt förändras. Man väljer själv hur man vill beskriva sig, vare sig det är brun, svart, mixed, afrofinlandssvensk, afrofinsk, icke-vit, poc eller bipoc. Anta inte utan fråga vad folk känner sig bekväma med! Läs mera om de olika begreppen här.

• Diskriminering
  När en person eller grupp behandlas orättvist och ojämlikt.

• Diversitet (mångfald)
  Innebär att samhället består av olika individer och grupper med olika bakgrund.  Att stå upp för diversitet innebär inte att man automatiskt agerar jämlikt och inkluderande. Man kan tala om diversitet utan att göra något konkret för inkludering. Ett daghem kan vara diverst utan att samtidigt vara inkluderande.

• Etnicitet
  Den grupp av människor med samma historia och kultur som en person är en del av eller identifierar sig med.

• Exotifiering
  Romantiserade stereotypier där en icke-vit person upplevs dom spännande eller exotisk. Exempelvis att personalen uttrycker att barn med brun hud är så söta.

• Färgundvikande (färgblindhet)
  Föreställningen om att man själv eller organisationen inte uppfattar (eller undviker att uppfatta) hudfärgen på människor. En daghemsföreståndare säger till exempel: "Alla barn är lika i mina ögon, jag ser inte svarta och vita barn, jag ser bara barn." Detta leder till att svarta barn inte får det stöd, på grund av att deras utgångspunkt är annorlunda, ändå behöver. Att t.ex likställa allt dåligt beteende med mobbning, istället för att erkänna rasism som ett problem. 

• Fördomar
  Negativa förutfattade meningar om människor som inte är baserade på fakta.

• Inklusion
  Handlar om att personen känner att hen kan bli inkluderad och accepterad som hen är, utan att personen måste anpassa sig till den dominerande gruppen och ge upp sin egen identitet. Ett sätt att skapa inklusion på daghem är att ta upp och fira alla kulturella traditioner. 

• Institutionell rasism
  De strukturer och institutioner som gynnar majoriteten och missgynnar rasifierade minoritetsgruppers möjligheter i samhället.

• Internaliserad rasism
  Att barnet som utsätts för rasism ser rasistiska idéer som naturliga och sanna och internaliserar detta. Ett exempel på detta är ett barn som börjar utgå från att hen inte kan vara en “riktig finsk” då omgivningen hela tiden ifrågasätter var hen kommer ifrån egentligen. 

• Interpersonell rasism
  Är den mest uppenbara formen av rasism och den som många först tänker på. Den uttrycks genom kommentarer, handlingar, övertygelser eller attityder från en person till en annan. Den person som uttrycker rasism kan göra detta avsiktligt eller oavsiktligt.

• Intersektionalitet
  När flera former av förtryck som bygger på olika sociala kategorier (t.ex. kön, genus, sexualitet, klass och ras) överlappar och förstärker varandra och på så sätt skapar nya former av förtryck. Exempelvis att vara svart, kvinna och muslim innefattar andra typer av förtryck än du upplever om du är svart, kristen och man. Termen myntades av Kimberlé Crenshaw i kampen för svarta kvinnors rättigheter. 

• Lycklig mångfald
  Mångfald ses som ett lyckligt tecken, ett tecken på att rasismen har övervunnits. Det finns en önskan från institutionen att höra "lyckliga berättelser om mångfald" snarare än olyckliga berättelser om rasism, detta för att skydda institutionens integritet och position. Detta kan innebära att ett dagis framhäver det faktum att de har en mångfald i gruppen som en symbol för att de är inkluderande, utan att alls faktiskt arbeta antirasistiskt. 

• Mikroaggressioner
  Kan vara avsiktliga eller oavsiktliga och förklaras ofta vara ”välmenande”. Detta kan exempelvis vara att fråga någon var hen kommer ifrån egentligen, ständigt få höra hur fylliga läppar man har etc.

• Minoritetsstress
  Den extra stress som en medlem av en minoritet upplever i sitt liv på grund av sin minoritetsstatus. Stressen kan vara relaterad både till tidigare rasistisk eller diskriminerande behandling och till rädslan för att utsättas i framtiden. 

• Nordisk och finländsk exceptionalism
  Hur vi i de nordiska länderna anser oss stå utanför den koloniala och rasistiska historien även om vi både direkt och indirekt har varit en del av den. Centralt för den finländska exceptionalismen är att vi inte betraktar oss själva som rasister. Detta kan förstås som att Finland och finländarna separeras från andra nationer utifrån en idé om moralisk överlägsenhet, t.ex. det finska skolsystemet (pedagogisk exceptionalism) och myten om det fantastiska Finland som är svår att kritisera och utmana.

• Ras (eng. race)
  En social och politisk konstruktion, utan någon genetisk eller biologisk grund. Begreppet syftar till att kategorisera och dela upp människor baserat på fysiska och sociala attribut, till exempel hudfärg, ursprung, kulturhistoria och etnisk tillhörighet. Begreppet har historiskt använts och används fortfarande för att rättfärdiga dominans, exploatering och våld mot människor som rasifieras som icke-vita. 

• Rasifiering
  En process där man tillskriver en person, eller en människogrupp, egenskaper baserat på hypotetisk ras eller etnicitet. Rasifiering kan ske i mellanmänskliga relationer och på samhällelig nivå. Slutresultatet av rasifieringen är rasism eller rasdiskriminering. Alla människor rasifieras, även personer med vit hudfärg, denna rasifiering är dock allmänt osynlig och innebär ofta privilegier. 

• Rasism
  Ett historiskt system som bygger på makt, där människogrupper rangordnas på grund av yttre attribut, medborgarskap, kultur och religion, vithet är på toppen av hierarkin. Rasism kan vara avsiktligt eller oavsiktligt och sker både på bl.a  individ, institutionell och strukturell nivå. Strukturell rasism upprätthåller ojämlikhet och är skadlig, inte enbart för dem som utsätts för rasism, utan även för samhället i stort. Rasism är ett system där politik, institutioner, kultur och normer upprätthåller maktpositioner i samhället och vissa grupper av människor anses ha lägre status än andra grupper.

• Vardagsrasism
  Sådana rasistiska handlingar som sker upprepat och är vardagliga, alltså rasism som reproduceras i vardagliga och familjära situationer. 

• Vithetsnormen
  Syftar inte på hudfärg utan på osynliga sociala hierarkier och maktförhållanden, där den västerländska och europeiska normen anses definiera samhällsstrukturerna och representera normen som man utgår ifrån. Denna normativitet blir synlig först när man själv avviker från den. 

• Vit skörhet
  Handlar om defensiva känslor och beteenden som vita människor uppvisar, när de ställs inför obekväm kunskap om rasism. Detta kan ta sig uttryck i känslor som ilska, rädsla och skuldkänslor. De defensiva känslorna och beteendena kan även framträda i argumentation, tystnad eller tillbakadragande från situationer där rasism påtalas eller förekommer. Exempelvis att en vit förskolepersonal börjar argumentera emot en förälders upplevelse om att barnet blivit diskriminerat och menar att barnet missuppfattat situationen och överdriver eller att det andra barnet bara "skämtade".