GENUS
Föreställningar om kön påverkar barns vardag i småbarnspedagogiken. Det kan synas i vilka lekar som uppmuntras, hur material och leksaker presenteras, hur vi delar in grupper och hur vi talar med och om barn.
Genus påverkar också vilka förväntningar vi har på barns beteende, intressen och känslouttryck. Att arbeta med genus innebär att synliggöra dessa mönster och skapa en miljö där alla barn får vara sig själva, oavsett kön eller könsidentitet.
Material för vuxna
PODD
Flickor, pojkar och förväntningar - jämställdhet i dagisvardagen
Hur påverkar vuxnas bemötande barns självkänsla, möjligheter och syn på sig själva och andra? I det här avsnittet talar Sara Sundell från Folkhälsan om hur könsnormer syns i småbarnspedagogikens vardag, i språk, förväntningar och bemötande. Finns även på Spotify och Apple Podcasts.
Jämställdhet i leken. Vem får ta plats?
Hur påverkar leksaker, material och lekmiljöer barns val, relationer och möjligheter? Sara Sundell från Folkhälsan talar om hur könsnormer syns i barns lek, i material och i hur olika utrymmen används inom småbarnspedagogiken. Finns även på Spotify och Apple Podcasts.
Reflektionsfrågor för poddarna
Börja gärna med egen reflektion innan ni diskuterar frågorna tillsammans i arbetslaget. Utgå från konkreta situationer och vardagliga möten. Välj de frågor som är mest relevanta för er!
En del frågor kan kännas svåra eller väcka olika tankar och erfarenheter. Syftet är att tillsammans reflektera över situationer, normer och arbetssätt som påverkar barnens vardag. Frågorna kan hjälpa oss att synliggöra våra egna mönster i vardagen, ta tillvara barnens perspektiv och utveckla verksamheten vidare. Längst ner på sidan finns tips på vidare läsning och boktips för barn.
-
Vad fastnade särskilt hos dig i poddarna?
Kände du igen situationer eller exempel från din egen vardag?
Var det något som fick dig att stanna upp eller tänka efter?
Hur påverkar föreställningar och förväntningar om kön ditt sätt att bemöta barn?
-
Vilka tankar väckte poddarna hos oss?
Gör vi skillnad på flickor och pojkar i hur vi bemöter, uppmuntrar eller hjälper barnen?
Hur talar vi om barnens egenskaper, intressen och beteenden? Finns det skillnader i vilka förväntningar vi har på flickor och pojkar?
Hur fördelas utrymme, uppmärksamhet och talturer mellan barnen i vardagen?
Hur tror vi att barnen uppfattar vårt sätt att tala om, bemöta och reagera på flickor och pojkar i vardagen?
Hur reagerar vi när barn uttrycker föreställningar om vad flickor och pojkar “brukar”, “kan”, “får” eller “inte får” göra?
Talar vi om olika familjekonstellationer, om begreppet “hen” och läser vi bilderböcker utgående från det här temat?
Hur ser vårt material och våra lekmiljöer ut?
-
Barnens perspektiv kan synliggöras genom observationer, samtal, lek, dokumentation och vardagliga situationer.
Hur använder barnen olika lekmiljöer, material och utrymmen? Finns det mönster i vilka lekar eller material barnen väljer?
Finns det lekar, roller eller aktiviteter som vissa barn verkar tveka inför eller undvika?
Vågar barn prova olika lekar, roller och aktiviteter oberoende av kön? Vad kan hjälpa dem?
Hur reagerar barn när någon bryter mot traditionella könsroller eller normer?
-
Finns det situationer där vi kunde bemöta barn på ett annat eller mer jämställt sätt?
Hur kan vi bli bättre på att upptäcka mönster i vår verksamhet som begränsar barn utgående från kön eller normer?
Hur kan vi bredda lekar, material och miljöer så att fler barn känner att allt är tillgängligt för dem?
Finns det något barnen uttryckte som vi vill ta med oss vidare i vårt arbete?
Vad fungerar redan bra hos oss?
Vad skulle vi vilja utveckla eller förändra?
Vad kunde vara ett första konkret steg i vardagen?
-
Diskutera eller skriv ner:
Vilket område vill vi börja utveckla?
Varför är det område viktigt och vad vill vi uppnå?
Vad fungerar redan bra inom det valda område och vad kan vi bygga vidare på?
Vad behöver vi utveckla eller förändra inom det valda området?
Vad vill vi pröva i vardagen?
Hur märker vi om förändringen fungerar?
När följer vi upp och vem ansvarar för att arbetet går vidare?
Undervisning för barn
BERÄTTELSE
Tette och klänningen
Tette hittar en glittrande klänning som han älskar att dansa i. Genom mötet med de andra barnen väcks frågor om genus, identitet och rätten att uttrycka sig på sitt eget sätt. Tette upptäcker att det inte alltid är lätt att vara sig själv när andra har förväntningar.
Vem kan gräva?
Trina börjar gräva ett långt dike i sanden och får snart uppmärksamhet från de andra barnen. När Poppe ifrågasätter att en flicka kan vara bra på att gräva väcks frågor om genus, normer och vad vi tror att flickor och pojkar kan göra.
Instruktioner för arbete med berättelsen
Berättelserna kan läsas digitalt, där bilderna, bildstödet och frågorna klickas fram i takt med läsningen. Alternativt kan hela materialet skrivas ut och användas i samlingen eller i mindre grupper.
Berättelsen har 5 illustrationer. Det finns även gemensamma illustrationer för alla berättelserna (karaktärerna), som pedagogen kan använda för att påminna barnen om vad karaktärerna heter och vilka som är med i dagens berättelse.
Till varje berättelse finns det frågeställningar som underlag för diskussion i barngruppen. Frågorna är uppbyggda så att de går från det konkreta, det som berättelsen handlar om, till det större, till de mer öppna frågorna, som kan upplevas svårare. De inledande frågorna kan med fördel ställas under berättelsens gång, för att försäkra förståelsen hos alla lyssnare. Vissa berättelser har även fördjupande frågor. Tanken är att frågorna på så sätt lätt kan anpassas till barngruppens ålder och förmåga.
Till varje berättelse hör visuellt stöd. De visuella stöden används så att alla barn ska förstå innehållet i sagorna. Pedagogen kan peka på de visuella stöden medan hen läser om det finns behov. Vid diskussionen tillsammans med barnen ska de visuella stöden vara med som ett verktyg för att säkerställa alla barns delaktighet. Låt barnen peka på bilderna om de inte vill uttala sig högt.
Längden på varje session uppskattas till ca 25-40 minuter beroende på barngruppen och hur djupt man önskar gå i diskussionerna.
Ordet “pedagog” används här som en gemensam benämning på alla som jobbar inom småbarnspedagogiken för enkelhetens skull.
Tips
Speglar är bra att ha - så att barnen kan se sig själv och sina känslouttryck då man talar om känslor.
Läser man berättelsen digital så kan man klicka på bilderna för att visa dem större.
VIDARE LÄSNING
Länkar:
Jämställdhets- och jämlikhetsarbete
Folkhälsan
Boktips för personal:
Ge ditt barn 100 möjligheter Istället för 2: om genusfällor och genuskrux i vardagen
Marie Tomicic, Kristina Henkel
Boktips för barn:
Julian är en sjöjungfru
Jessica LoveKenta och barbisarna
Pija LindenbaumSå gör prinsessor
Per GustavssonSuperhjälteprinsessan
Emily Joof, Åsa Gilland
För äldre barn:
Ollianna
Gro Dahle, Kaia Dahle NyhusTeddy : en vänlig historia om identitet och vänskap
Jessica Walton, Dougal Macpherson
Producerat av Moilo, med stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska Kulturfonden i samarbete med Helsingfors universitet och Stiftelsen Sedmigradsky. © 2026 Moilo.